Mobirise
Hilma af Klint, Duvan nr 14
Hilma af Klint, Duvan nr 14.

Logos nivå

Regnbågstronen

Steget upp till denna nivå togs genom en upplevelse av ett starkt vitt ljus med en regnbåge omkring som jag hade kvällen den 2/5 2002. Det var en helt ny kraftnivå som jag fick kontakt med. Jag tolkade det som en tron med någon hög andlig kraft. Den starka upplevelsen av det kristallklara vita ljuset och ”regnbågstronen” har jag senare närmast återfunnit i vajrayana och i beskrivningen i Bardo Thödol av det regnbågsfärgade elementet som är alla buddhors gemensamma kraft.

Förening med det gudomliga medvetandet

Vägen mot denna nivå gick via en första kontakt med det vita korset som jag såg i en vision i maj 2001. Under våren 2002 hade jag en del kontakter med en kristallkraft, detta kulminerade alltså i början av maj det året med upplevelsen av en kristalltron som utstrålade ett regnbågsfärgat ljus. Kontakten med denna andliga kraft blev stegvis allt starkare fram till den tredje stora invigningen i augusti 2002 som tog form av en vision av att jag själv var det vita korset och att jag förenades med ett annat kors i ”rosen” i centrum av korset. Det andra korset upplevde jag som en hög Mästare. Med facit i hand förstår jag att denna invigning var en förening mellan Självet och den högste mästaren på det gudomliga medvetandets, Logos, nivå.

Förklaringsboken

Från hösten 2002 och fram till slutet av februari 2003 arbetade jag med en sammanfattning av det jag hade upplevt från hösten 1999 och framåt. Resultatet blev en text som jag kallade Förklaringsboken. 


Vajrayanabuddhismen

I slutet av arbetet med Förklaringsboken började den tibetanska tantrismen helt oväntat att göra sig påmind, bland annat fick jag en stark kontakt med en dakini (en andlig kraft i kvinnlig form) i en nattlig vision. Eftersom jag inte kände till något om mahayanabuddhismen eller den tantriska filosofin vid den här tidpunkten hade jag ingen aning om att dakinier är speciellt starkt knutna till den tantriska vajrayanabuddhismen. Där är de tre juvelerna eller beskyddarna av läran dakinin, yidam (meditationsbuddhan) samt gurun som är Padmasambhava som införde vajrayanabuddhismen i Tibet. Jag kom så småningom att få kontakt med alla dessa tre beskyddare under den här våren.


Shiva-shakti

I april 2003 fick jag flera starka visioner som jag senare förstod hade anknytning till den tantriska filosofin. Det var bland annat en mycket färgstark och kraftfull bild av en Shivalinga som symboliserar det gudomligas manligt-kvinnliga karaktär genom Shiva och Shakti i förening. Några dagar senare fick jag en kraftfull vision av en fridfull meditationsbuddha. Shiva är den tantriska filosofins högste mästare och jag har senare sett att man kan se honom avbildad som en meditationsbuddha. Dessa visioner pekade både på sambandet mellan olika indiska filosofier och på den tantriska vägen som handlar om att som människa förverkliga sin egen gudomliga potential.


Lyfts upp till den blå buddhahimlen

Några dagar efter visionen av meditationsbuddhan hade jag en upplevelse av att det var fyra ”varelser” eller snarare krafter som höll mig nere. Men plötsligt släppte de ”taget”, öppnade upp bojorna. Jag steg uppåt, genom en underbar, varm, himmelsblå rymd. Det var ett budskap om ett uppstigande till den blå buddhahimlen. 


Yeshe Tsogyal och Guru Rinpoche

I slutet av den pågående processen lades också de sista bitarna i det pussel som beskriver mina tidigare liv. Insikten om ett liv på 700-talet som Trisong Detsen, den tibetanske kungen och lärjungen till Padmasambhava, var nödvändig för att jag skulle släppas fram till den sista stora invigningen. Jag fick också information om vad som förestod, t.ex. genom en dröm om ett barn som föddes och som kunde gå och tala redan från första dagen. Men eftersom jag inte kände till att detta var egenskaper som brukar tillskrivas en buddha förstod jag inte på ett medvetet plan vad det var som väntade. Och det behövdes ju inte heller några medvetna förberedelser för det som skulle ske, allt måste ske spontant och av sin egen inneboende kraft.


Jag fick också ett starkt krafttillskott inför det som skulle ske av guru Rinpoché (Padmasambhava) och Yeshe Tsogyal. Det var den tantriska kraften och filosofin som verkade tillsammans med starka karmiska förbindelser. Några dagar efter detta tillskott av kraft och information skedde den sista stora invigningen.