Tanak är grunden för alla de tre monoteistiska religionerna. Tanak, som kallas Gamla Testamentet i den kristna Bibeln, skapades omkring år 160 fvt i Alexandra för att stödja mackabéernas kamp mot det seleukidiska riket. Motivet var ptoleméernas behov av en buffertstat mellan Egypten och det seleukidiska riket för att minska risken för nya krig och invasioner efter det sjätte syriska kriget.
Från ca 160 fvt arbetade därför lärde i Alexandria med att skapa ett dokument, som skulle ge en historisk och gudomlig legitimitet för mackabéernas rätt till ett eget land och till makten som överstepräster i Jerusalem.
Denna nya nationella historia finns numera i Josephus Antiquities I-XII och den blev grunden för det som sedan blev Tanak/Gamla Testamentet.
De lärde i Alexandria översatte mackabéernas nya historia till hebreiska från grekiska och delade upp den i olika historiska böcker. Den nya boksamlingen för det nya rikets makthavare innehöll nu:
• Moseböckerna
• Joshua s bok
• Domarboken
• Rut
• Samuelsböckerna
• Kungaböckerna
• Krönikeböckerna
• Daniels bok
För att skapa en boksamling som liknade de mesopotamiska religionernas kanon kompletterades mackabéernas nya böcker med:
• Höga Visan. En beskrivning av nyårsfirandet i Babylon med det heliga bröllopet mellan Ishtar och Tammuz (hieros gamos)
• Jobs bok och Predikaren. Efterliknar mesopotamisk visdomslitteratur som ”Den rättfärdige som lider” och ”Jag vill lovprisa Visdomens herre”.
• Ordspråksboken. Ytterligare en samling av visdomslitteratur i form av aforismer från olika håll. Bland annat är den tredje delen en omarbetning av den egyptiska texten ”Wisdom of Amenemopet” från andra årtusendet fvt
• Klagovisorna. Eftersom klagovisor var en viktig genre i Mesopotamien.
• Psaltaren. Eftersom hymner var en viktig genre i Mesopotamien.
168 fvt
Seleukidernas härskare Antiochos IV invaderar ptoleméernas Egypten men tvingas lämna igen efter Roms intervention.
Judas Mackabeus tar makten i templet i Jerusalem och förlorar den igen.
1. Samma historia som finns i Antiquities I-XII finns också i de historiska böckerna i Tanak.
2. Berättelserna är dock mer sammanhängande och logiska i Antiquities än i Tanak. Geografiska namn är mer riktiga i Antiquities och förklaringar som till exempel varför hebréerna kallas hebréer och vem Hur egentligen var finns i Antiquities men inte i Tanak. Detta visar att Antiquities I-XII är förlaga till Tanak.
3. Källorna till den nya historien i form av den babyloniske historikern Berossos, den grekiske historikern Herodotos och den egyptiske historikern Manetho anges i Antiquities men dessa källor har uteslutits i Tanak.
4. Berossos, Herodotos och Manetho verkade från 400- till 200-talet fvt vilket innebär att förlagan till Tanak, och därmed också Tanak, måste ha skapats efter 200-talet fvt.
5. Daniels profetia, som är höjdpunkten i den nya historien, skapades efter Antiochos IV:s död 164 fvt. Daniels profetia handlar om Judas Mackabeus maktövertagande i templet i Jerusalem som skedde år 164 fvt och den måste alltså ha skrivits efter denna händelse.
6. Den nya historien började spridas av Eupolemus och Artapanus från ca 158 fvt, vilket innebär att grundversionen på grekiska (Antiquities I-XII) var färdig då.
7. De enda som hade motiv att runt år 160 fvt skapa den nya nationella historia som numera finns i Antiquities I-XII och Tanak/GT var ptoleméerna som regerade i Egypten. Motivet var att skapa ett nytt rike som en buffert mellan Egypten och det seleukidiska riket för att undvika nya invasioner från seleukiderna. De enda som hade medel och tillfälle att skapa mackabéernas nya nationella historia var ptoleméerna som hade all makt över biblioteket i Alexandria och de lärde som arbetade där och som kunde beordra dem att göra arbetet.
När Judas Mackabeus dödades i strid med seleukiderna år 160 fvt övertog brodern Jonathan ledningen för upprorsrörelsen. Mackabéerna bedrev ett långvarigt gerillakrig mot seleukiderna och Jonathan lyckades till slut ta makten i Jerusalem år 153 fvt. Nu kunde han som överstepräst i templet för första gången läsa för sitt folk ur den nya religiösa urkunden som hade skapats i Alexandria.
Efter att Jonathan hade tillfångatagits och dödats av seleukiderna år 143 fvt övertog brodern Simon Mackabeus posten som överstepräst och ledare i Jerusalem. Under Simons tid reviderades Moseböckerna, Jesajas och de andra profeternas böcker skapades och de historiska böckerna delades upp i flera olika krönike- och kungaböcker.
Drivkrafterna bakom Simon Mackabeus revidering av Tanak var behovet att:
• få folket att lyda honom som överstepräst i Jerusalem.
• avskilja det egna folket från de andra innevånarna i området på ett tydligt sätt.
• sprida krigslystnad i det nya folket
• skrämma folket att finansiera mackabéernas maktinnehav och krig genom offer i templet i Jerusalem och genom böter för synder till prästerskapet
• skrämma folket från att sluta förbund med andra eller dyrka deras gudar
• öka hatet mot seleukiderna och förmedla budskapet om hämnd och erövringskrig
• föra fram profetior om Simon Mackabeus som en gudomligt utsedd härskare i Jerusalem (Messias).
Genom Simons revidering av Tanak omvandlades drivkrafterna ovan till ett budskap i Moseböckerna och profetböckerna om att:
Folket var bundna till Gud i ett blodsförbund sedan tusentals år
• Gud har inrättat ett blodsförbund med det utvalda folket och beordrat omskärelse som ett särskiljande tecken på detta förbund.
• Den första invigningen till förbundet skedde på berget Sinai genom att de utvalda dödade alla som avfallit, även sina egna grannar, bröder och söner. Förbundet bekräftades sedan genom att Mose bestänkte församlingen med blod.
Folket alltid hade varit syndiga och olydiga mot Gud
• De hade till exempel gjort uppror mot Moses och dyrkat främmande gudar, som när de dyrkade guldkalven på Sinai.
Folket måste lyda mackabéernas lag, annars skall de och deras ättlingar få lida och dö
• De tio buden kommer från en gud som är svartsjuk, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led.
• Om man lyder alla lagar i Moseböckerna kommer man att få uppleva alla välsignelser i ett eget land och utplåna alla andra folk som redan bor där, men om man är syndig och olydig och inte lyder lagarna kommer man att drabbas av de värsta förbannelser och utplånas.
Folket får bara dyrka guden i Jerusalem och bara betala skatt till honom
• Det utvalda folket får inte dyrka andra gudar än den Gud som beskrivs i Moseböckerna och som bor i templet i Jerusalem.
• Gud får bara ta emot offer i templet i Jerusalem.
• Om man dyrkar (betalar skatt till) andra gudar än den i templet i Jerusalem eller ingår förbund med sådana som dyrkar andra gudar, till exempel genom giftermål, skall man utplånas.
• Det utvalda folket skall förstöra alla andra gruppers helgedomar och döda deras präster, prästinnor och profeter, särskilt skall kärleksgudinnan Asheras helgedomar förstöras.
• Kvinnor får aldrig profetera, vara prästinnor eller ledare som hos andra folk. Glöm inte hur Mirjam drabbades av Herrens glödande vrede och straffades med att bli oren av spetälska och fördrevs från folket.
Folket får bara gifta sig inom sin egen grupp
• Kvinnor får inte gifta sig med män utanför den egna församlingen eftersom deras ägodelar då lämnar det egna folket. Det är bäst om de gifter sig med nära släktingar som kusiner.
• Män får inte gifta sig med kvinnor utanför den egna församlingen eftersom de då riskerar att avfalla från guden i Jerusalem.
Folket måste växa fort
• I det utvalda folket skall en man göra sin brors änka med barn (svågerplikt) och man får inte tillämpa avbrutet samlag eftersom de regerande mackabéerna behöver tillgång till så många soldater som möjligt i kriget för att försvara och utvidga landet. Ett varnande exempel skapades genom historien om Onan som inte gjorde sin brors änka med barn utan spillde sin säd på golvet.
Folket måste hata sin härskares fiender
• Gud har uttryckt ett brinnande hat mot seleukiderna och utlovat deras utplåning genom Jesajas, Jeremias och Hesekiels profetior.
Om någon dör i det heliga kriget kommer han att få återuppstå i sin egen kropp
• Gud har utlovat kroppens återuppståndelse för de heliga krigarna genom Jesajas och Hesekiels profetior.
Gamla profetior har förutsagt att Simon Mackabeus skall bli en smord härskare (Messias)
• Gud har fört fram ett löfte om att en Messias, en smord kung av Davids ätt, skall regera i Sionsborgen i Jerusalem (Simon Mackabeus borg) genom Jeremias, Jesajas och de andra profeternas profetior.
153 fvt
1. Genom att förlagan till Moseböckerna finns bevarad i Antiquities I-XII kan man se vad som ändrades i Moseböckerna efterhand, som t.ex. de tio buden.
2. Ändringar i Andra Mosebok med avseende på de tio buden, det nya blodsförbundet på Horeb (Sinai), det förstärkta förbudet mot dyrkan av andra gruppers gudar och mot förbund genom giftermål etc. med dem, kraven på att förstöra alla andras kultplatser, den nya påsken och omskärelsen som ett tecken på tillhörigheten till det utvalda folket ingår i ett och samma sammanhang. Detta sammanhang finns tydligt beskrivet i Femte Mosebok kapitel 1 till 12 som lades till i revideringen av Moseböckerna.
3. Ändringarna i Moseböckerna återspeglas också i profetböckerna, vilket innebär att ändringarna i Moseböckerna måste ha gjorts ungefär samtidigt som profetböckerna skapades.
4. Om man analyserar Jesajas, Jeremias och Hesekiels profetior samt de s.k. mindre profetböckerna är det tydligt att de alla har skrivits vid samma tid och i ett gemensamt sammanhang. Dessa böcker innehåller mycket likartade fördömanden av folkets olydnad och falsk gudsdyrkan samt profetior om länder, städer och folk som skall förgöras av krigsguden i Jerusalem. Profetböckerna innehåller dessutom profetior om att en smord konung (Messias) och hans ätt skulle regera för evigt i Jerusalem.
5. Genom fyndet av Jesajarullen i Qumran (1QaIsa), som är ett arbetsresultat på vägen mot den slutliga versionen av Jesajas profetia, får vi ett direkt bevis för när hans och de andra profeternas profetior skapades. I 1QaIsa finns nämligen en profetia om Karthagos förstörelse som skedde år 146 fvt. Denna profetia skapades för att få romarnas stöd för Simon Mackabeus krav på kungavärdighet. Senaten i Rom erkände också den nya dynastin år 139 fvt när en delegation på uppdrag av Simon reste till Rom. Därför kan man datera Jesajas, Jeremias och Hesekiels profetior till tiden mellan Karthagos förstörelse år 146 fvt och den mackabeiska delegationens besök i Rom år 139 fvt.
6. Att 1QaIsa är ett delresultat på vägen till den slutliga versionen av Jesajas profetia visas av t.ex. av att man i Jes 63:1-3 talar om någon som har röda kläder som en soldat i 1QaIsa, medan denne någon har utvecklats till att vara Herren vars kläder är röda av de förtrampade fiendernas blod i den slutliga versionen i Tanak/GT.
7. 1QaIsa, som är ett delresultat på vägen i arbetet med att skapa Jesajas bok, har daterats till ca 150-125 fvt med paleologisk tidsbestämning. Detta stämmer bra med Simon Mackabeus regeringstid (142-135 fvt).
8. Uppdelningen av de historiska böckerna i Första och Andra Samuelsboken, Första och Andra Kungaboken och Första och Andra Krönikeboken gjordes genom att ursprungstexten, som i Antiquities löper i en helt kronologisk ordning, dels delades upp på olika böcker och ofta dubblerades, samtidigt som de avsnitt som inte dubblerades fördelades ut i de olika böckerna. Händelser som i Antiquities finns i ett sammanhang, som till exempel bok VII som handlar om Davids regeringstid, återfinns nu utspridda i Andra Samuelsboken, Första Kungaboken samt Första Krönikeboken.
9. Den ende som hade motiv att skärpa budskapet i Moseböckerna och skapa profetböckerna vid tiden när 1QaIsa (Jesajas profetia) skapades var Simon Mackabeus, som behövde avskilja det egna folket från omgivande grupper och få dem att lyda den egna teokratiska makten i Jerusalem samt motivera sin egen och sina ättlingars ställning som kungar i Jerusalem. Han var också den ende som både hade medel och tillfälle att göra det genom att han hade makten över templet i Jerusalem och kunde göra vad han ville med böckerna där.
Skapelsen av himmel och jord i 1 Mos.
Ursprung: Berossos historia: Det babyloniska skapelseeposet Enuma Elish.
Kunskapens träd i paradiset.
Ursprung: Berossos historia: Den sumeriska myten om Inanna och Huluppa-trädet.
Noa och den stora översvämningen.
Ursprung: Berossos historia: Den sumeriska myten om Zi-ud-sura som förvarnades av guden Enki om den stora floden och byggde en ark. Zi-ud-sura kallas Utnapishtim i Gilgamesheposet.
De olika folkens genealogi från Noa och framåt. Patriarken Abraham som utvandrade från staden Ur.
Ursprung: Berossos historia: De olika folkens genealogi beskrevs i Berossos historia. En vis man från Sumer förde enligt Berossos historia ut kaldeisk civilisation och vetenskap från staden Ur till Egypten och andra områden i väst.
Folkets fångenskap i Egypten och flykten därifrån.
Ursprung: Manethos historia: hyksos som invaderade Egypten och drevs ut därifrån av farao.
Det utvalda folket som skulle besitta det utlovade landet.
Ursprung: En historia som sattes samman i Alexandria för att stödja mackabéernas gerillakrig och därmed skapa en buffertstat mellan seleukidernas område och Egypten.
Simsons storverk.
Ursprung: Berossos historia: Gilgamesh storverk från Gilgamesheposet.
Salomos tempelbygge och drottningen av Saba.
Ursprung: Berossos historia: Gudeas tempelbygge och drottningen av Sabum.
Lagstiftaren och teologen Moses.
Ursprung: Den orfiske lagstiftaren och teologen Musaeus.
De tio budorden.
Ursprung: Orficismens lagar.
Mose lagar i 2 Mos om slavar, öga för öga, värdering av människor etc.
Ursprung: Hammurabis lag.
Mose matlagar i 3 Mos om tillåten mat.
Ursprung: Egyptiska prästers matlagar kombinerat med babyloniska uppräkningar av oliks slags djur och fåglar.
Mose renhetslagar i 3 Mos om rening från spetälska, flytningar, samlag under menstruation, förbud mot homosexualitet etc.
Ursprung: Renhetslagar i Avesta.
Omskärelsen som bekräftelse på blodsförbundet mellan det utvalda folket och gud.
Ursprung: Tillägg till Tanak i samband med Simon Mackabeus revidering för att definiera det egna folket och avskilja dem från alla andra grupper i området.
Påbud om giftermål mellan nära släktingar.
Ursprung: Komplettering av historien om Selofchads döttrar i Tanak i samband med Simon Mackabeus revidering för att hålla folket avskilt.
Förbud mot avbrutet samlag (onani).
Ursprung: Simon Mackabeus historia om Onan lades till i samband med Simon Mackabeus revidering för att motverka födelsekontroll.
Mose välsignelser och förbannelser som avslutas med Amen.
Ursprung: Välsignelser och förbannelser från Hammurabis lag. Välsignelser och förbannelser i den egyptiske guden Amens (Amuns) namn.
Mose uppmaning till heligt krig mot alla andra innevånare i det utlovade landet.
Ursprung: Propaganda som skapades av de lärde i Alexandria för att stödja mackabéernas krig mot seleukiderna.
Döda alla avfällingar, även om de är söner eller bröder.
Ursprung: Berättelsen om invigningen till förbundet på Sinais berg i 2 Mos 32:25-35 som lades till i Simon Mackabeus revidering för att skrämma folket till trohet mot mackabéerna och deras religion.
Den svartsjuke guden som låter fädernas synder drabba barnen i tredje och fjärde led och kräver blodshämnd.
Ursprung: Tillägg till Tanak i samband med Simon Mackabeus revidering för att skrämma folket till lydnad och hetsa det till hämnd mot seleukiderna.
Gud får bara dyrkas i templet i Jerusalem.
Ursprung: Tillägg till Tanak i samband med Simon Mackabeus revidering för att få exklusiv tillgång till offer och tionde.
Alla andra gudar och gudinnor skall utrotas och deras kultplatser skall förstöras.
Ursprung: Tillägg till Tanak i samband med Simon Mackabeus revidering.
Daniels profetia.
Ursprung: De lärde i Alexandria skapade Daniels profetia som handlar om Judas Mackabeus erövring av templet i Jerusalem.
Jeremias, Jesajas och de andra profeternas profetior om Messias som skall regera ett evigt gudsrike från Sions berg.
Ursprung: Profetböckerna skapades under Simon Mackabeus tid som överstepräst i Jerusalem. Profetian om Messias avsåg Simon Mackabeus och hans ättlingar.
Jesajas och Hesekiels profetior om kroppens uppståndelse.
Ursprung: Simon Mackabeus propaganda för att få sina krigare att offra sina liv i mackabéernas krigsföretag.